Återträffen

Camilla och Viveca Stens första gemensamma bok för vuxna lovade mer än den höll. Den kändes ofärdig, ofullständig, oavslutad – ja, jo, det där var väl lite samma sak sagt med olika ord, men det kanske belyser vad jag tyckte var fel med boken.

Fem kvinnor på återträff, men man får bara se händelserna ur två av deras perspektiv, vilket känns lite märkligt. Man lär liksom inte känna de övriga huvudpersonerna. Fast egentligen tycker jag nog inte att man lär känna de två kvinnorna som berättelsen växlar mellan heller.

Med sina drygt 200 sidor som bara är delvis fyllda, hade historien kunnat få plats på runt 100 sidor i en annan formatering. Med andra ord så är boken även bokstavligt talat lite tunn.

Det här inlägget postades i böcker, skönlitteratur. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *